Kungl. Musikaliska Akademien grundades 1771 av Gustaf III. Under större delen av
sin tillvaro har den funnits i det svenska musiklivets centrum. 1971, efter tvåhundra års
myndighetsutövning och som ansvarig för bland annat den svenska högre musikutbild-
ningen förändrades Akademiens roll drastiskt mot nya uppgifter som en fri och obun-
den institution.

Akademien bedriver idag en rik och mångfacetterad verksamhet inom en rad områden.
Det ojämförligt största är stipendiegivningen. Årligen utdelas stipendiemedel till ett
värde av sammanlagt ca 5 mkr ur ett 140-tal stiftelser. Dessa har alla tillkommit genom
skilda donationer till Akademien och till de mera bekanta hör Jenny Linds (från 1848),
Christine Nilssons (från 1924) och Ernst Johnsons (från 1951).

Akademien ger ut fonogram samt böcker i skilda ämnen. Ett stort projekt har inletts
med biografier över svenska tonsättare under 1900-talet. Akademien genomför semina-
rier och konferenser, arbetar som expertorgan, genomför utredningar och stöder forsk-
ning. Allt större anspråk ställs på Akademien att, utifrån dess fria position i musiklivet,
engagera sig i aktuella konstnärliga och musikpolitiska frågor. Ett exempel härpå är den
stora manifestationen, Hör upp! Kammarmusik i nutid, den 16-21 november 2004, som
initierats och till betydande del finansieras av Akademien.

Förutom Polarpriset delar Kungl. Musikaliska Akademien bland annat ut:

Rolf Schock-prisen
fyra internationella pris i logik och filosofi, matematik, de visuella konsterna och de
musikaliska konsterna som utdelas vartannat år gemensamt av Kungl. Vetenskaps-
akademien, Kungl. Akademien för de fria konsterna och Kungl. Musikaliska Akademien.
Prissumman är f.n. 400 000 kr/pris och utdelas efter för-slag från särskilda prisnämnder
inom respektive akademi.

Christ Johnson-prisen
de två tonsättarpriserna om 180 000 kr respektive
60 000 kr är landets främsta belöningar för tonsättare.

Kungl. Musikaliska Akademiens Jazzpris
om 100 000 kr instiftades 2001 och utdelas ”för ett
konstnärskap av stor betydelse för den svenska jazzen”.

Akademien har för närvarande ca 175 svenska ledamöter, representerande kompetenser
inom musiklivets samtliga områden. Den inräknar också i sin krets ca 60 utländska
ledamöter, rekryterade bland vår tids mest framträdande musikpersonligheter.

Akademien leds av en styrelse, sin Preses och två Vice Presides. Ansvar för dess verk-
samhet och kansli har den Ständige Sekreteraren.